När jag var i Marocko i mars tillsammans med ett gäng andra resebloggare så styrde vi kosan över Atlasbergen mot Sahara direkt från flygplatsen. Och dessa bergen är långt i från pjåkiga! Vi fyra i bilen hängde alla ur fönstren för att fota och vi fick stanna till vid flera tillfällen.

Atlasbergen

Atlasbergen sträcker sig 240 mil i öst-västlig riktning genom Marocko, Algeriet och Tunisien och skiljer medelhavsklimatet i norra delarna av länderna från Sahara-öknen i södra delarna. På den norra sidan är bergskedjan delvis grön och frodig medan den på södra sidan är mer ökenlik.

Men väldigt, väldigt, väldigt vacker från båda hållen.

Arganoljefabriken i bergen

Mitt uppe i bergen stannade vi till för att äta och när vi hade ätit klart så besökte vi en arganoljefabrik. Arganolja är mest känt i Sverige under namnet moroccan oil och används huvudsakligen i håret.

Arganträdet växer i södra Marocko och kan bli upp till 400 år gammalt. De största träden blir  tio meter höga och trädkronan kan bli upp till 70 meter i diameter, där grenarna ofta hänger ner till marken. På vår ökenutflykt till Sahara i mars i år såg vi arganträdet flera gångar.

Oljan görs på arganfröna som finns inne i arganfrukten; tre i varje frukt. Om arganoljan framställs traditionellt, vilket självklart var vad som visades för oss, så krossas först frukterna med en sten för att komma åt fröna och sen mals fröna med någon snurrmojäng för att utvinna oljan.

Det går åt ca 30 kilo frön för att utvinna en liter olja, så bra arganolja är dyrt också i Marocko. Oljan används både i skönhetssyfte, dvs insmörjning av hud och hår, samt i matlagning. Om fröna rostas innan oljan utvinnes så får oljan en nötaktig smak. Vi fick smaka oljan vid flera tillfällen och särskilt den nötaktiga var väldigt god; perfekt för att doppa bröd i.

Resan till Marocko sponsrades av Sahara Experience och Visit Morocco
och anordnades av Norske reiseblogger.
Föregående artikelCabo da Roca – fastlands-Europas västligaste punkt
Nästa artikel#tbt – Kochi i Indien

6 KOMMENTARER

  1. Håller med, det blir ofta så mycket som är så fint när man är där och då. Tur att man har korten att återvända till sen så att man minns

  2. Det var ju så mycket vi såg som var så vackert, så man blev ju lite hemmablind. Men när jag bläddrar bland bilderna nu så hittar jag hela tiden den ena bilden finare än nästa

Lämna ett svar till Freedomtravel Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here