I helgen var Maxime och jag på resande fot till Vilnius i Litauen. Den som läser nyheterna och har intresse av påvliga besök vet nog redan att också påven var i Vilnius i helgen.
Eller så är ni som oss som inte visste detta men åkte i alla fall.
En avspärrad stad och svårt att ta sig runt
Resan i fråga var en pressresa och höjdpunkten skulle vara att flyga luftballong över Vilnius. Tyvärr ställdes detta in beroende på att man under det påvliga besöket inte fick flyga eller om det var vädret. Vi fattade aldrig men resultatet var det samma; ingen luftballong. Snopet värre.
Eftersom var och varannan gata var avspärrad och hela Vilnius, och halva landet i övrigt, väntade längs de avspärrade gatorna för att få en glimt av påve Franciskus, var det en aning svårt att förflytta sig runt i stan. Men skam den som ger sig.
Min kompis påve Franciskus
När de andra går hem efter dagens sightseeing så beslutar jag mig att gå en sväng förbi republiken Uzupis, som alltså är en självständig och alternativ del av Vilnius. Jag går nerför en backe och ska bara korsa gatan och över en bro, sen ska jag vara där.
Läs mer: Badorten Palanga i Litauen
Om det inte vore för att också denna gata är avspärrad. Och givetvis står påvebeskådarna tätt i tätt längs staketet. Jag svär för mig själv och är nära att vända på en gång. Men jag vill verkligen till Uzupis så jag frågar en poliskvinna hur jag korsar. En kilometer åt det hållet säger hon och pekar mot höger. Jag är nära att vända igen, sen kommer solen fram och jag bestämmer mig för att börja gå.
På bilden ovan i mitten står det något i stil med; detta är gångbanan
för den som är ouppmärksam och går och surfar på mobilen.
En halvtimme senare, och en kilometer dit och en kilometer tillbaka, är jag tillbaka på samma ställe som jag började. Fast andra sidan gatan. Samtidigt som jag svänger 90 grader för att börja gå över bron ser jag i ögonvrån ett gäng polisbilar med blänkande ljus kommer körande. Bakom ser jag en öppen popemobile komma körande med den vitklädda påven i. På en sekund är kameran uppe ur väskan. Jag hinner knäppa fem foton; på två vänder han sig åt andra hållet och två är suddiga. Men bild nummer tre har både godkänt skärpa och han kollar rakt fram.
Publiken är alldeles tyst när han passerar; ingen ropar, applåderar eller jublar. Men vinkar gör de. Hade han kommit 30 sekunder senare så hade jag gått på bron och inte märkt att han passerade precis bakom mig.
Men nu har jag sett honom. Min kompis påve Franciskus.
Resan genomfördes i samarbete med Litauens turistbyrå.
Ord, text och synpunkter är som alltid våra egna.
Wow sååå häftigt! Som alltid fina bilder. Stor kram
Tack! Japp, älskar udda tillfälligheter.
For en gøy tilfeldighet! Synd at gatene var stengte og at det var vanskelig å komme seg rundt, men så er det ikke hver dag man møter paven heller. 😉 Jeg ”traff” den forrige paven selv i Roma for ti år siden, og han vinket til folket fra Vatikanet. Det var også litt tilfeldig, hvor jeg bare fulgte den enorme folkemengden og skjønte at et eller annet skulle skje. :p
Det var faktisk ganske gøy å se paven; morsomst var selvsagt at det var en tilfeldighet. Jeg hadde definitivt ikke stått og ventet i timesvis.
Haha det där var verkligen otippad händelse på en pressresa!
Verkligen. Ju mer jag tänker över det hela, ju lustigare är det. Påven rullar förbi mig i sin popemibile. Och jag som är så lite religiös man kan bli också.