Då jag först var i Mexiko, och dessutom på Yucatanhalvön, var det en självklarhet att åka till den forna mayastaden Chichén Itzá. Även om det var långt, och dyrt, från min ö Isla Holbox så vet jag att jag skulle ångra för alltid om jag inte hade gjort det.

Chichén Itzá är en turistmagnet, med mer än två miljoner besökare varje år, och jag vill komma dit innan flertalet andra turister. Jag åker därför med första färjan redan klockan 05 från Isla Holbox och plockas upp av min chaufför Josué på fastlandet klockan 05:30. När Chichén Itzá öppnar klockan 08 köar jag utanför och är bland de första som släpps in.

Kort historia om Chichén Itzá

Området befolkades först av mayaindianerna mellan åren 500, medan itzáfolket invaderade runt år 900. Dagens ruiner är uppförda under denna tusenåriga period och är unika för en kultur som speglar både maya- och itzáfolket.

Under 1500-talet övergavs Chichén Itzá. I 300 år var ruinerna i djungeln okända fram till de upptäcktes under 1800-talet. Man påbörjade då en upprustning av området och 1988 upptogs det på UNESCO:s världsarvslista. 2007 utsågs det till ett av världens sju nya underverk.

Mitt besök vid Chichén Itzá

Från ingången kommer jag rakt på största sevärdheten; pyramiden som utgör El Castillo, eller The Castle på engelska. Det är inte många andra där och jag passar på att njuta av den och fota så länge jag kan. Absolut imponerande. Pyramiden är egentligen en gigantisk kalender med nio våningar som igen är delade i två av trapporna, dvs 18 terrasser. Dessa motsvarar 18 månader á 20 dagar som fanns i den gamla maya-kalendern.

Under vårdagjämning och höstdagjämning varje år skapar solen ett skuggspel som bildar en orm som kryper nerför pyramiden och slutar i ett ormhuvud uthuggen i sten. Självklart är det extra många besökare just dessa datum och hela spetaklet tar nästan sex timmar.

Jag fortsätter till Grupo de las Mil Columnas, eller Group of Thousand Columns, Jag går in på en stig mellan kolumnerna och hittar minst lika många som sträcker sig in bland träden. Det måste på riktigt vara nära tusen kolumner och storslagent är det.

Bredvid kolumnerna, ut mot torget mot El Castillo, ligger Templo de los Guerros, Temple of Warriors, med friser med örnar och jaguarer, som var mayaindianernas symboler för krigare.

Läs mer: Färgglada och strandvackra Isla Holbox

Jag rör mig vidare. Det är en fem minuters promenad till Cenote Segrado. Kommersen är enorm inne på hela området, precis överallt finns säljare och de håller på att packa upp sina souvenirer. Just stigen till Cenote Segrado är som en enda lång marknad. Cenote är det mexikanska ordet för slukhål i marken fyllda med vatten och de finns lite överallt på Yucatanhalvön. Men detta är det enda nära Chichén Itzá. I just Cenote Segrado, 35 meter djup och 60 meter i diameter, offrade mayaindianerna både det ena och andra och uthuggna statyer och friser har lyfts upp i efterkant. I ärlighetens namn så var inte själva cenoten unik; grönt grumligt vatten och inte så mycket ner.

Tillbaka på stora platsen vid El Castillo passar jag på att vila lite på en bänk i skuggan. Fast klockan inte är mer än 09 så börjar det redan bli varmt och jag ogillar att bli varm när jag inte är iförd bikini. Bara några meter bort finns Plataforma de los Cráneos, Platform of the Skulls, med tydliga skallar inhuggna på sidorna och drakhuvuden vid trapporna. Vid sidan om El Castillo blir jag helt klart mest imponerad av denna.

Den närliggande Gran Juego de Pelota, eller Great Ball Court, är som namnet säger stor till storleken men i alla fall medioker. Att det var största bollplanen i hela Mexiko och att otaliga spel hölls när allt begav sig gör föga skillnad för mig.

Sist vill jag se El Caracol, eller The Observatory, innan jag ger mig. Det ligger lite avsides väster om de andra ruinerna och jag passerar flera andra mindre ruiner på min promenad dit. Jag vet inte om det bara är jag som har fått nog av stenhögar eller om bilderna jag har sett ljuger, för jag denna gjorde inget större intryck på på mig.

En snabb runda och några foton. Sen vänder jag tillbaka mot utgången och stannar till för en sista gång vid El Castillo innan jag går tillbaka till Josué som har väntat i bilen.

Färgglada kolonialstaden Valladolid

Vi åker direkt tillbaka till staden Valladolid, som är Yucatanhalvöns tredje största. Staden är känd som en lugn, vacker och färgglad kolonialstad och jag kan inte annat än att hålla med.

Josué stannar vid torget i gamla stadsdelen. Även fast klockan bara är strax efter 11 är det länge sen frukost och jag är mer än hungrig. Josué pekar på några kolumner och valv i en byggnad vid torget. Jag kommer in i en sorts mathall och beställer min mexikanska favorit tacos samt en fruktjuice.

Jag går en liten runda nära torget och kollar in de färgglada fasaderna och kyrkan Templo de San Bernedino, sen säger jag åt Josué att köra gatan Calle 41 som ska vara den finaste. Som tur är så är det inte så trafikerat i Valladolid och varje gång jag vill stanna så går det bara att köra åt siden nära trottoaren.

Bada i kristallklara Canote X´Kekén

Det ligger flera cenotes nära Chichén Itza och jag kan välja mellan två olika som ingår i min resa; Cenote Ikkil eller Canote X´Kekén. När jag ser reklamskyltar för Cenote Ikkil nära Chichén Itza väljer jag givetvis den andra. Josué håller med mig om att Canote X´Kekén både är finare och har färre turister.

Vid Cenote X´Kekén finns två cenotes och eftersom inträdet till båda är bara marginellt högre än till den ena så köper jag till båda. Jag går först till den som heter Cenote X´Kekén; där ingången visar sig att vara en trappa rakt ner i marken. Denna cenote inte är ett öppet slukhål utan är fortfarande en grotta med ett mindre hål för ljusinsläpp i taket.

Överallt finns det stalaktiter hängande från taket och vad som ser ut som rep ner i vattnet, vilket jag antar är trädens rötter. Vattnet är intensivt blått och väldigt lockande och det är inte alls många andra här inne. Fast jag egentligen inte hade tänkt bada så känner jag att jag måste hoppa i. Snabbt ut igen och till omklädningsrummet för att byta till bikini. Fantastiskt!

Jag kollar också in den andra cenoten Semula, vilket känns lite som det samma fast lite blekare. Sen styr vi kosan tillbaka mot Isla Holbox.

Tips för resan till Chichén Itzá

  • Isla Holbox ligger mellan två och en halv och tre timmars resa från Chichén Itzá.
  • Charterjätten Tui, som jag reste med, har en gruppresa som kostar $139 per person. När jag kunde hyra min egen taxi för 3000 pesos, vilket motsvarar knappt 1500 kronor, så var inte valet svårt alls.
  • Det är självklart valfritt när man vill åka på morgonen men jag ville som sagt vara där när det öppnade för att ha Chichén Itzá så mycket som möjligt för mig själv. Flertalet utflyktsbussar från turistorterna brukar komma fram mellan klockan 10 och 11.
  • Jag köpte min resa via en belgisk tjej på en ”resebyrå” som ligger på höger sida av torget på Holbox, om du har havet i ryggen. Jag kollade ett fåtal olika och detta var billigast, fast priset var bara ett fåtal hundra pesos dyrare andra ställen. Jag valde detta stället för att jag kunde kommunicera med tjejen på ordentlig engelska. Chauffören Josué tillhör företaget Taxi Privado Holbox, det går att boka direkt från dem också. Josué pratade lite engelska; vi klarade oss bra genom det, plus kroppsspråk och gestikulering samt Google Translate när han ville förklara mig mer omständliga grejer.
  • Jag klev av färjan igen på Isla Holbox klockan 16:30 och var tillbaka på hotellet en kvart senare. Vilket var exakt tolv timmar efter att jag lämnade hotellet på morgonen.
  • Jag välde att klara mig utan guide på Chichén Itza även om många menar att det är ett must. Jag har besökt många ”högar med gamla stenar” och gillar som mest när jag kan upptäcka och gå runt i min egen takt. Bakgrunden och historien kan jag alltid hitta online eller i en guidebok. Jag stannade ganska exakt två timmar.
  • Chichén Itzá är endast namnet på det arkeologiska utgrävningsområdet, staden intill heter Pisté. Om du önskar sova över i Pisté så är ett möjligt hotell Mayaland, som har egen ingång till Chichén Itzá. Låter convinient om du frågar mig.
  • Inträdet är något i stil med 483 pesos, vilket är knappt 250 kronor. Passa på att köpa biljetten som omfattar både inträdet till området och den statliga avgiften. Där jag gick in genom huvudentrén så var de två biljetterna hopslagna till en summa. Men jag har hört talas om de som missar och köper bara den ena och får köa igen.
  • Valladolid är en väldigt trevlig stad som jag absolut rekommenderar att stanna till i. Maten jag åt var både smarrig och billig.
  • Canote X´Kekén var väldigt vacker men jag blev faktiskt lite besviken över att det inte var ett öppet slukhål. Jan har sett vackra stalaktitgrottor tidigare men aldrig ett vattenfyllt slukhål. När jag googlar ser jag att Cenote Ikkil är öppen men det är också en miljon turister på nästan varje bild. Kanske man undviker värsta turistgrupperna om man åker från Chichén Itza klockan 10?
  • Jag är glad jag åkte till Chichén Itzá. Men jag tyckte inte det var fantastiskt där, dvs hjärtat skuttade inte och jag blev inte knäsvag på samma sätt som jag blev i Angkor Wat i Kambodja och Petra i Jordanien. Men absolut mäktigt och en självklarhet för mig när jag är i närheten.

Läs mer: Angkor Wat i Kambodja
Läs mer: Petra i Jordanien


Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Föregående artikelTre broar bebyggda med gulliga små affärer och fik
Nästa artikelOch nu släpper vi en bildbomb från Vilnius

2 KOMMENTARER

  1. Nej Chichen Itza är inte jätte märkvärdigt som ”stenhög” betraktat. För mig var det guidens alla, ganska läskiga, historier som gjorde besöket.

    • Du har nog generellt rätt. Men jag blir så fruktansvärt otålig av guider, tempot är oftast så trögt. Och jag gillar att styra och springa i eget tempo. Historien bakom kan jag ju hitta själv senare.

Lämna ett svar till 4000mil Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here