Syrakusa ligger på Siciliens östkust, ca 12 mil och en timme och 20 minuter med bil söder om Taormina och Naxos. Staden grundades 734 f. Kr., på den ön som i dag kallas Ortygia och som utgör Syrakusas gamla stadsdel. Under 200-talet f. Kr. var Syrakusa Siciliens största och viktigaste stad, men kom senaste att få stå tillbaka för Palermo.
Inom grekisk mytologi sägs Ortygia vara födelseort för Apollo och Artemis. Uppfinnaren och matematikern Arkimedes dödades i Syrakusa när romarna anföll staden år 212 f. Kr. och helgonet Lucia led martyrdöden här tidigt 300-tal f. Kr.
Syrakusas gamla stadsdel Ortygia
Den gamla stadsdelen Ortygia, också kallad Ortigia, ligger på en ö, skilt från fastlandet med en smal vattenkanal. Här finns stadens äldsta byggnader, daterade tillbaka till 500-talet f. Kr. och det är också denna del som är upptagen på UNESCO:s världsarvslista.
Vi ankommer Syrakusa runt lunch, på dagsutflykt från Noto. Vi parkerar på fastlandet och går över den mycket korta bron som tar oss till Ortygia. Det första vi ser är en byggnad som påminner mycket om Venedig och jag känner spontant att detta gillar jag.
Vi börjar med att gå motsols runt ön; längsmed vattnet. På den västra sidan möts vi först av strandpromenad med caféer och båthamn, med vackra hus flera tiotals meter ovanför en brant klippvägg. Efter en cappucino och en gelato på ett av alla caféer tar vi oss upp till bebyggelsen och fortsätter vår runda där. Vi passerar en liten strand och Fonte Aretusa, en enorm fontän nedsänk under gatunivån, som påminner mest om en liten sjö fylld med fiskar och med palmer på öar. Idylliskt och med torgkänsla, fast fylld med vatten, omgiven av vackra byggnader.
Längst ut på Ortygia spets ligger Castello Maniakes, ett fort från 1200-talet och som under 1500-talet fungerade som fängelse. Vi nöjer oss med att njuta av fortet utvändigt och havsutsikten, innan vi fortsätter norrut på öns andra sida.
På höger sida har vi det öppna havet och på vänster sida har vi kyrkor och bostadshus i varmgula färger, med blomprydda restauranger på bottenvåningen. Vi kommer till badplatsen Spiaggia Diana nel Forte, som jag har sett foton på tidigare, och som delvis ligger på ett gammalt fort och delvis på plattformar uppbyggda ovanför vattnet.
Ortygias gränder
Efter ett tag känner vi att det är dags att bege sig in i Ortygia inre kärna. Pa en sekund är vi omgiven av de smala gränderna. Det är blomkrukor, tvättlinor mellan husen med kläder, balkonger, valv och vespor. Känns mycket italienskt.
Piazza del Duomo
Efter en kort promenad har vi nådd stora torget Piazza del Duomo, där katedralen med det imponerande namnet Cattedrale metropolitana della Natività di Maria Santissima är blickfånget. Dock är de kringliggande palatsen inte mindre imponerande, hela området osar ståt och prakt.
Katedralen är inte bara en mäktig barockkyrka utan är delvis byggd på det som kvarstår av Athenatemplet från 700-talet f. Kr. I dag är fortfarande templets doriska kolonner synliga, både exteriört och inne i kyrkan.
I oktober är det ganska tomt på turister i Syrakusa och det är både behagligt och trevligt på Piazza del Duomo. Vi står länge och bara kikar oss runt och njuter av stämningen.
Aperitivo och middag
Vi fortsätter utforska Ortygias bredare och raka huvudgator och smala krokiga gränder. Jag gillar verkligen denna lilla stadsdel; precis min stil med en blandning av bostäder med tvättlinor och vespor parkerade i gatorna, kombinerat med restauranger och barer längsmed de större gatorna.
Vi åt endast varsin glass till lunch och vi börjar bli hungriga. I väntan på att restaurangerna ska öppna för middag så tar vi en aperitivo och oliver på en bar. Strax innan restaurangerna öppnar 18.30 rör vi oss mot gågatan via Cavour; vi har bestämt oss för att det är pizza som gäller som middag, och har span på två ställen. Utanför det ena stället är det redan en liten kö och vi fattar att det är här vi ska äta, en kvart efter det öppnade är det helt fullt.
Vi beställer var sin Margeritha, sen rör jag jag mig mot tvärgränden Via Gemmellaro för att fota denna. Vi gick här tidigare under dagen men då var det motljus och gick inte att fota, någon timme senare hade det redan blivit för mörkt. Så kan det gå.
Pizzorna smakar ljuvligt, och detta blir också blir resans enda pizza. Sedan går vi mot bilen och åker hem till vårt fina hus i Noto.
Läs mer: Noto – Siciliens vackraste stad
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
Wow!! Nydelig!!
Visst er det? Vil tilbake og bo der noen dager.