Florence Trevelyan var kung Edward VII’s älskarinna. Efter bråk med en av kungens andra älskarinnor valde hon att lämna England, och 1890 köpte hon ön Isola Bella från staden Taormina. På ön skapade hon flera exotiska trädgårdar med bland annat importerade växter, en hundkyrkogård för sina hundar och byggde flera paviljonger och grottor.
För att nå ön i dag måste man vada över 20-30 meter från stranden. Med en gång när man kommer över till ön och innanför porten kan man gå ner till ett litet hus med terrass.
Blomman var ännu finare i verkligheten |
En trappa upp från första huset så kommer man till en massa grottor med växter. Grottorna bildar en liten labyrint med ljusinsläpp i taket.
Och efter grottorna kommer man till en fantastisk terass med de finaste växter och bedårande utsikt.
Förbi utkiksposten kommer man så till en pool i ljusgrön mosaik och naturstenar. Poolen är nu tom, och är avspärrad med rep. Tyvärr kunde jag inte riktigt respektera repen då jag var tvungen att ta en bild på denna otroliga skapelse, och eftersom jag känner mig vuxen och ansvarig så var jag säker på att jag inte skulle ramla i och skada mig. Självklart var det en vakt som såg såg mig, men han öppnade bara repet elegant åt mig; på samma sätt som man blir utsläppt från en nattklubb.
Det finns också ett större hus, en liten trappa ner från terrassen som är stängt, men där man kan titta in genom fönstren. Och utanför här finns självklart också en liten terrass.
Isola Bella används både om stranden vid ön och om själva ön. Ön är numera ett naturreservat, och det kostar €4 att gå in. Det finns också en övre del av ön, men den är avspärrad för besökande. Men vakten fattade att jag var riktigt sugen på att se också den delen.
Efter grott-labyrinten, poolen och huset halvvägs upp så kom en ganska lång trappa som slutade framför ännu ett hus med en uteplats med. De havsgröna klinkersen på golvet utomhus och portalen i sten var att bli kära i.
Finaste, finaste sjögröna klinkers och portal i natursten |
Precis bredvid huset fanns en mindre spiraltrappa upp till en ännu en utsiktspost där utsikten självklart var ännu finare än vid alla de andra utsiktsposterna på ön. Utsikten var fantastisk både mot vattnet och in mot stranden.
Den översta utkitsposten, huset längst upp og det lilla husen precis efter porten. Fotat från stranden |
Från utsiktposten mot havssidan |
Från utsiktsposten mot stranden |
Vi får hoppas att det bara är tillfälligt att den översta delen av ön är stängt, och att ön i sin helhet öppnas för allmänheten. Typ i morgon.