Byzus, en grekisk kolonist, var först ut att bosätta sig i det som utgör dagens Istanbul. Året var 657 före Kristus. Byzus döpte sin koloni till Bysantin och hans män kämpade för det romerska riket. Dock blev det så att de i ett inbördeskrig år 196 efter Kristus allierade sig med fel sida och Bysantin föll. Den segrande part återuppreste staden och gav den namnet Augusta Antonia.

istanbul-turkiet

Kärt barn har många namn

År 324 vann kejsare Konstantin staden och igen stod ett namnbyte för dörren. Denna gång föll valet på namnet Konstantinopel och han gjorde staden till huvudstad i det Bysantinska riket. Konstantinopels dåtida betydelse får absolut inte underskattas. När det begav sig så bodde det över en miljon invånare i staden, vilket var en enorm siffra under medeltiden. Det var också under denna tiden som Hagia Sofia uppfördes, tillsammans med ett flertal andra kyrkor, cisterner och palats.

Tyvärr lyckades inte det kejserliga staden Konstantinopel stå emot trycket från ottomanerna med sultan Mehmet II i spetsen.  År 1453 föll staden igen. Med ottomanerna följde religionen islam och många kyrkor byggdes om till moskéer. Sultan Mehmet önskade övergå de tidigare kejsare som hade styrt staden med egna byggverk. Han påbörjade sitt enorma palats Topkapi och återuppbyggde de delar som hade förstörts. Konstantinopel utgjorde navet i Mehmets växande imperium.

istanbul-turkiet

Under Mehmets efterträdare, Süleyman den Store, nådde Konstantinopel sin storhetstid genom att stora delar av Balkan erövrades. Detta synliggjordes genom en intensiv byggnadsperiod där bland annat Süleyman-moskén, då stadens största och vackraste moské, uppfördes.

Året 1923 föll också det ottomanska riket och republiken Turkiet bildades. Fast den kejserliga och kristna staden Konstantinopel föll år 1453 till fördel för sultaner och islam så ändrades inte namnet. Det nuvarande namnet Istanbul blev faktiskt inte officiellt förrän 1926.

istanbul-turkiet

Blå moskén

Moskens formella namn är Sultanahmet Camii, vilket betyder sultan-Ahmed-moskén, efter sultan Ahmet I som uppförde den under åren 1609 till 1616. Men alla säger Blå moskén. Exteriört är den ett mästerverk av perfekt avvägda kupoler och minareter. Blå moskén har sex stycken minareter, vilket var fler än någon annan byggnad när den uppfördes.

Turistingången är på andra sidan den enorma borggården. Köa och få utdelad ett chadorliknande plagg som täcker en från hår till anklar. Gäller samtliga kvinnor samt män i shorts! På insidan är Blå moskén stor, vacker och imponerande. Dock kan jag inte låta bli att jämföra med de moskéer jag besökte några månader tidigare i Iran och tyvärr framstår Blå moskén då en anonym lillasyster. Missuppfatta mig inte; det är absolut inget fel på Blå moskén. Det är mig det är fel på som jämför med några av världens vackraste moskéer.

istanbul-turkiet istanbul-turkiet istanbul-turkiet istanbul-turkiet istanbul-turkiet istanbul-turkiet

Ett äkta turkiskt hamam

Med hamam menas både en turkisk tvagningsritual och själva inrättningen. Man kan gå till ett hamam och göra det själv eller leja någon som skrubbar en. Det kan också läggas till olika sorters massage. Hamam finns lite på varje gathörn i Istanbul.  Det finns de mer turistvänliga, ofta nyligen renoverade för flera miljoner, som är ganska dyra och där skrubbningen kan vara ganska mjäkig. Många av dessa ligger nära Sultanahmet. Sen finns det mer lokala hamam som inte är lika fashionabla, och billigare, och där behandlingarna sägs vara bättre.

Bland de kända i den första kategorien är Cagaloglu Hamami och Ayasofya Hürrem Sultan Hamami. Sistnämnda ligger mellan Hagia Sofia och Blå Moskén och har precis renoverats för 13 miljoner dollar. Vi besökte Cagaloglu och fick en skrubb samt massage för 600–700 kronor per person. Fräscht och underbar miljö men när själva behandlingen tar i underkant av 30 minuter så vill jag inte direkt kalla det prisvärt. Men absolut en upplevelse i en underbar historisk byggnad från 1741.

Tyvärr är det inte tillåtet att fota inne i hamamet. Vilket är helt förståeligt då man ligger naken under skrubbningen…

istanbul-turkiet istanbul-turkiet istanbul-turkiet istanbul-turkiet istanbul-turkiet

Läs mer om sevärdheterna i Sultanahmet:

4 KOMMENTARER

  1. Den blå moské er veldig fin, men jeg kan forstå at den blekner litt i forhold til mange av de vakre moskéene du har sett i Iran. Jeg har jo bare sett bilder av de iranske moskéene, men flere av dem ser virkelig eventyrlig flotte ut! Hamam rakk jeg ikke å prøve da jeg var i Istanbul i fjor, men jeg håper jeg får muligheten en annen gang.

  2. Många kända vyer där 🙂 Det börjar vara gaska många år nu sen vi var i Istanbul, då för 7 år sedan, behövde i alla fall inte vi täcka oss något, jag hade en scarf som jag redan satt över håret men när lillasyster skulle göra samma kom en vänlig turkisk man och sa att vi inte behövde göra så (han var inte fullt lika vänlig när vi inte ville följa med och titta på hans mattor, men det är en annan historia), men kanske det hade att göra med att hon fortfarande räknades som ett barn då..

    • Det var bara i Blå moskén och Süleyman-moskén vi behövde täcka oss. Och glada var vi för det…. Vet att i Iran måste alla flickor täcka sig from nioårsdagen, men gissar flertalet andra länder har högre krav till ålder än dom så.

      Oavsett; väldig vacker stad!

LÄMNA ETT SVAR

Please enter your comment!
Please enter your name here