Det är båda fördelar och nackdelar med att vara norska i Sverige och ha ett vanligt svenskt namn. Fördelen är att jag inte behöver bokstavera mitt efternamn, vilket jag alltid måste i Norge. Nackdelen är att när jag skriver så ser ingen på namnet att det är en norska vid tangentbordet; jag gissar mer ni tänker oj sann, lite problem med grammatiken här i stället.

I alla fall, välkommen till historien om mitt namn.

Il Duomo Santa Maria del Fiore Florens
Kyrkan Il Duomo i Florens. Länk till alla våra Toscana-inlägg.

Lena

När jag föddes, som sig hör och bör nio månader efter mina föräldrars bröllop, så dök givetvis den stora frågan upp Vad ska hon heta? Min pappa umgicks i musikkretser och drev senare fanklubben för Norges absolut mest kända band under 80-talet, med det komplicerade namnet New Jordal Swingers. Numera har artister en fanpage på Facebook men då hade man fanklubb med betalande medlemmar. Och som man för några år sen sov på trottoaren för att köpa senaste iPhonen, så sov norrmännen under 80-talet på gatan för att säkra sig en biljett till New Jordal Swingers årliga julkonsert i konserthuset i Oslo. Varje år hade de en gästartist och jag minns fortfarande att Svenne och Lotta var där i 1978. Jag var varje år efter det omåttligt besviken över att ABBA aldrig var årets gäst.

Min pappa kom i alla fall i kontakt med svenska sångerskan Lena Junoff då han var medansvarig för Hep Stars norska fanclub. Han tyckte hon hade världens häftigaste namn. På något sätt lyckades han övertala min mamma och Lena blev namnet. Min pappa var också mån om att jag skulle ha ett namn som fungerade internationellt, fast jag vet inte hur många gångar jag har hört Lema, is that right?

Länk till artikeln Att säga hejdå till mitt älskade pass.

Lena Junoff var förresten en intressant dam. 2014 gavs boken om hennes liv ut; Primadonnan från Hisingen, där hon beskrivs som följande:

“På 60-talet hängde Lena med allt från Rod Stewart till Hep Stars, och var en tid förlovad med “byxspräckarkungen” P.J. Proby. I början av 70-talet sjöng hon med Duke Ellington och turnerade i USA, där hon även stötte ihop med Frank Sinatra. Hon invigde färg-tv tillsammans med Willy Brandt i Tyskland och talade till hela den tyska nationen, hon har bjudit Beach Boys på hennes egen favoritomelett och hon har kallats Göteborgs Alice Babs.”

Gissa om jag precis har klickat hem boken? Ingen tråkig kvinna att ha fått sitt namn efter.

jamaica-doctors-cave
Stranden Doctor´s Cave i Montego Bay. Länk till alla våra Jamaica-inlägg.

Just det; kanske inte alla vet skillnaden på norska och svenska tjejnamn. I Norge heter tjejerna inte Lena, Anna och Charlotta, utan i stället Lene, Anne och Charlotte. Namnen slutar aldrig med ett a, utan med ett e. Och e:et uttalas, det är aldrig stumt. Ann och Anne är alltså två olika namn.

Löfblad

I Norge är det lite annorlunda med dubbla efternamn än i Sverige. Sista efternamnet, om det inte finns bindestreck, räknas som riktiga efternamnet, medan första efternamnet räkas som en del av förnamnet. Det är med andra ord sista efternamnet alla använder som sitt efternamn, och också det som förs upp i passet och på klasslistan. Första efternamnet räknas som en del av förnamnet. Till exempel såg mitt namn i barndomens pass ut såhär:

Efternamn: Sunde
Förnamn: Lena Andréa Löfblad

Sunde är min pappas efternamn och det namnet jag använde fram till jag fyllde 15 år, då jag började använda min mammas namn Löfblad i stället. Vilket hade varit naturligt att göra i Sverige, medan i Norge blev det alltid svårt då jag aldrig hittades under Löfblad, utan i stället under Sunde. Strax innan jag fyllde 18 år så tröttnade jag på alla problem och tog bort Sunde.

Iran - Aramgah-e Shah-e Cheragh
Moskén Aramgah-e Shah-e Cheragh i Isfahan. Länk till alla våra Iran-inlägg.

Men jag skulle ju besvara varför jag har ett äkta svenskt efternamn. Min mamma är från staden Steinkjer, norr om Trondheim. Hennes farfar var från någonstans i Östersundsområdet och jobbade som skräddare. Tydligen låg bästa affärerna i att resa runt på gårdarna och erbjuda sina skrädderitjänster och han jobbade sig över gränsen och in i Norge. I Steinkjer träffade han min blivande gammelfarmor och han stannade sonika kvar där. Fast han tydligen redan var förlovad hemmavid…

Läs mer: Var min reslust kommer från

Det går lite rykten i familjen att min gammelmorfar inte bara lämnade en fästmö, utan också barn. Så hör av dig om du bor i Jämtland och heter Löfblad; kanske vi är i släkt.

2 KOMMENTARER

LÄMNA ETT SVAR

Please enter your comment!
Please enter your name here